År 2020 ska minst 70% av stockholmarnas matavfall samlas in för att bli biogas och redan 2018 är målet 50%. För verksamheter och förvaltningar i huvudstaden är målet hela 100% insamlat matavfall år 2020. Ja, så låter framtidens miljömål och för att så många som möjligt ska kunna uppnå detta så behöver det införas fler tekniska lösningar som kan komplettera de vi redan har idag.
Enligt ett av Sveriges nuvarande nationella miljömål ska minst 35% av matavfallet från hushåll och livsmedelslokaler återvinnas genom en biologisk behandling. I dagsläget sker det mesta av matavfallsinsamlingen från stadens restauranger med kärl eller säck som sedan transporteras vidare till en förbehandlingsanläggning och sist till biogasproduktion. Ifall restaurangerna inte är anslutna till insamlingen går det blandade avfallet vidare till förbränning. Som ett komplement till insamlingen av matavfall blev det hösten 2008 tillåtet för enskilda hushåll att installera matavfallskvarn som är kopplad direkt till avloppsnätet i Stockholm, vilket är ett enkelt sätt att hantera matavfall på och som inte kräver några transporter överhuvudtaget.
Är då matavfallskvarnar verkligen till nytta för miljön?
Matavfallskvarnar ger en stor bekvämlighet för det enskilda hushållet och förenklar vardagen genom att man inte behöver gå till soprummet eller annan central plats med sitt matavfall varje dag. Man minskar därför behovet av avfallshantering och transporter i bostadsområdet vilket i sin tur innebär färre utsläpp från de transporterande fordonen. Avfallskvarnar är ett vanligt inslag framförallt i amerikanska kök och i Sverige blir det allt vanligare. Några större svenska bostadsbolag har till och med vid nyproduktion avfallskvarnar redan installerade som standard i sina fastigheter. Till skillnad från USA blir det dessutom i Sverige, förutom gödning till åkrarna, även biogas av matavfallet.
Trots bekvämligheten för hushållen finns det också kritik mot vilken nytta avfallskvarnarna egentligen är för miljön. Enligt Naturvårdsverket blir det faktiskt hälften så mycket biogas av matavfallet om det går via avloppet än om det skulle samlas in och rötas centralt. När slammet sedan hamnar i reningsverken (istället för att matavfallet sorteras på traditionellt sätt till matavfallsinsamlingen) via avloppet renas även mycket av kvävet bort. Matavfallet som går genom matavfallskvarnar blandas med övrigt avfallsvätska som toalett- och tvättvatten (s.k. svart- och gråvatten) och i vissa fall även med dagvatten som kan innehålla oönskade ämnen som lantbrukarna inte alls vill ha på sina åkrar.
Matavfall som går genom ledningsnätet ger även ett lägre utbyte av fordonsgas per kilo matavfall än övriga system för matavfallsinsamling. Utsläppen av klimatgaser blir större på grund av nedbrytningen av organiskt material under transporten i ledningsnätet. I många fall finns även en ökad risk för igensättning av äldre ledningar när matavfallet transporteras i avloppssystemet. Rötresten kan inte gå som gödsel till kravmärkta jordbruk på samma sätt som separat insamlat matavfall på grund av de gällande ekologiska förordningarna.
När matresterna istället sorteras ut kan de behandlas biologiskt och omvandlas till biogas och biogödsel. Biogasen används som bränsle till bland annat sopbilar, bussar och personbilar. Biogödsel används som växtnäring till åkermark. Om avloppsnätet då skulle utnyttjas för transport av matavfallet så minskar behovet att avfallet hämtas med tunga fordon i bostadsområden vilket ger en ökad säkerhet för exempelvis lekande barn. Om fosfor också återförs till jordbruket via avloppsslammet krävs nästan tio gånger mindre energi i transporten till jordbruket än normalt. Ineffektiv och ohygienisk manuell hantering av avfall elimineras om en matavfallskvarn installeras på arbetsplatsen eller i köket där matavfall uppstår. Genom att matavfallssortera bidrar du därför till en klimatsmart och fossilbränslefri stad.